Den låg lite på is där ett tag, och han hann bli lite osäker på det, så nu jobbar vi oss framåt igen!
Idag har det regnat som attan, i alla fall när jag och Julia var i stallet. (Vad annars?)
Jag hade bestämt mig för att vi skulle tömköra, och dra nytta av det naturliga drivet man har ute, så vi skulle göra det längs byavägen, som sällan är trafikerad.
Det första problemet uppstod när jag skulle hämta honom, och han huttrade i regnet, och nästan slängde sig över halmen jag alltid erbjuder i boxen. (I vanliga fall rynkar han på näsan åt det, och söker efter höstrån istället.) Lite kall kille! Jag tog svettskrapan och skrapade bort vätskan/rev bort blöt päls.
Problem två uppstod när jag, för att hålla värmen inne i stallet, skulle stänga "ytterdörren". Det här är ett väldigt gammalt stall, så dörren haspas från utsidan - med inget sätt att stänga från insidan, och den vill naturligt glida upp på vid gavel. Men, efter lite ingenjörsjobb med ett delta så var det problemet löst! Dörren blev inte stängd, men den gled heller inte upp. Fantastiskt.
Problem tre uppdagades när jag insåg att det regnade ute. Helt fantastiskt vad smart jag är. Nej, men jag insåg att däckeln jag använder som tömkörningsgjord är gjord av läder, och läder och regn? Inte min favoritcombo. Det här problemet löstes av att vi lekte lite MacGyver med en gammal spånbalsplast - och hips vips så hade vi gjort ett däckelskydd! (Otroligt cool ponny, som var okej med en plast på däckeln ute i småstormen.)
Men, hur som helst. Generellt gick det bra!
Julia fick leda 85% av tiden, så småstyrde jag därbak, men det funkade det också. Vi tränade på att byta sida om Julia, göra halt, och trava i långsamt tempo.
Det svåraste var att göra halt. Själva halten gick bra, men när han väl stod still så vill han snurra och komma till mig, vilket inte är okej, på grund av säkerhetsrisken (ifall han vill snurra när det passerar en bil, eller vi är nära ett brant dike, eller om han skulle ha vagnen med sig). Så då fick Julia stoppa honom, och så fick jag gå fram och klappa. Han verkade inte greppa konceptet, men det är okej. Vi har tid på oss.
Det är snart grovsopshämtning, så det låg massa läskiga grovsopor ute, som vi tittade/luktade på. Det var också spännande, i vårstormen.
Traven gick förvånansvärt bra! Jag stödde honom mycket i tömmarna för att han skulle klara av att trava så långsamt att vi kunde gå - men då klev vi på ganska bra också - men han verkade uppskatta det, i alla fall fysiskt. Han erbjöd efter ett tag att sänka huvudet, och gick något mer avslappnat, så då gav vi oss. (Det var ett tillfälle innan dess när han gick på så pass mycket framåt och jag började jogga utan att tänka på det, och då föll Julia också in, så då fick jag skärpa mig och ta ner honom igen.)
Han fick på sig regntäcket innan jag släppte ut, och så la jag ut en stor drös med halm som energikälla, för att låta honom hålla värmen och torka - som Hagkompisen prompt stal. Attans.
Så då gjorde jag en till, lite mindre hög, som jag hoppas att Hagkompisen stal, så att Liten kunde få återta den större högen. (Hagkompisen har, fyi, fri tillgång till hö, och han tycker inte om halm, så jag kände mig inte alls taskig.)
(Uppdateras med bilder i morgon.)
Idag har det regnat som attan, i alla fall när jag och Julia var i stallet. (Vad annars?)
Jag hade bestämt mig för att vi skulle tömköra, och dra nytta av det naturliga drivet man har ute, så vi skulle göra det längs byavägen, som sällan är trafikerad.
Det första problemet uppstod när jag skulle hämta honom, och han huttrade i regnet, och nästan slängde sig över halmen jag alltid erbjuder i boxen. (I vanliga fall rynkar han på näsan åt det, och söker efter höstrån istället.) Lite kall kille! Jag tog svettskrapan och skrapade bort vätskan/rev bort blöt päls.
Problem två uppstod när jag, för att hålla värmen inne i stallet, skulle stänga "ytterdörren". Det här är ett väldigt gammalt stall, så dörren haspas från utsidan - med inget sätt att stänga från insidan, och den vill naturligt glida upp på vid gavel. Men, efter lite ingenjörsjobb med ett delta så var det problemet löst! Dörren blev inte stängd, men den gled heller inte upp. Fantastiskt.
Problem tre uppdagades när jag insåg att det regnade ute. Helt fantastiskt vad smart jag är. Nej, men jag insåg att däckeln jag använder som tömkörningsgjord är gjord av läder, och läder och regn? Inte min favoritcombo. Det här problemet löstes av att vi lekte lite MacGyver med en gammal spånbalsplast - och hips vips så hade vi gjort ett däckelskydd! (Otroligt cool ponny, som var okej med en plast på däckeln ute i småstormen.)
Men, hur som helst. Generellt gick det bra!
Julia fick leda 85% av tiden, så småstyrde jag därbak, men det funkade det också. Vi tränade på att byta sida om Julia, göra halt, och trava i långsamt tempo.
Det svåraste var att göra halt. Själva halten gick bra, men när han väl stod still så vill han snurra och komma till mig, vilket inte är okej, på grund av säkerhetsrisken (ifall han vill snurra när det passerar en bil, eller vi är nära ett brant dike, eller om han skulle ha vagnen med sig). Så då fick Julia stoppa honom, och så fick jag gå fram och klappa. Han verkade inte greppa konceptet, men det är okej. Vi har tid på oss.
Det är snart grovsopshämtning, så det låg massa läskiga grovsopor ute, som vi tittade/luktade på. Det var också spännande, i vårstormen.
Traven gick förvånansvärt bra! Jag stödde honom mycket i tömmarna för att han skulle klara av att trava så långsamt att vi kunde gå - men då klev vi på ganska bra också - men han verkade uppskatta det, i alla fall fysiskt. Han erbjöd efter ett tag att sänka huvudet, och gick något mer avslappnat, så då gav vi oss. (Det var ett tillfälle innan dess när han gick på så pass mycket framåt och jag började jogga utan att tänka på det, och då föll Julia också in, så då fick jag skärpa mig och ta ner honom igen.)
Han fick på sig regntäcket innan jag släppte ut, och så la jag ut en stor drös med halm som energikälla, för att låta honom hålla värmen och torka - som Hagkompisen prompt stal. Attans.
Så då gjorde jag en till, lite mindre hög, som jag hoppas att Hagkompisen stal, så att Liten kunde få återta den större högen. (Hagkompisen har, fyi, fri tillgång till hö, och han tycker inte om halm, så jag kände mig inte alls taskig.)
(Uppdateras med bilder i morgon.)