....och de är väldigt lika varann.
...och de är inte lika varandra alls.
Den ena hunden gör utfall mot allt som rör sig, och är helt okontaktbar tills man har gått en bra bit därifrån.
Den andra hunden klarade idag att passera fyra personer utan mer än stirrande och gruffande på två av dem. Skällde på en hund som stormskällde tillbaka, hoppade och gjorde utfall, men bröt så fort jag tog ett steg för att gå därifrån.
Den ena hunden älskade jag, för jag provade att kalla in när det var som mest spännande grejer att lukta på, och så möttes vi ett par sekunder
Den andra älskade jag på grund av hopp, lek, spring och krälande, som tog initiativ om att gå, som bad om godis, som gick intill mig och sökte kontakt.
Den ena hunden vågar knappt ta godis ur handen.
Den andra hunden biter mig i fingrarna om jag inte påminner om att inte göra det.
Jag älskar båda "mina" hundar, och de är väldigt lika varandra, i sin grova byggnad, mörka päls och intelligenta ögon.
Jag älskar båda "mina" hundar, och de är inte lika varandra för fem öre.
Och det är okej.
Jag har grinat av överväldigande kärlek och glädje två gånger idag - en gång alldeles nära vårt hus, mitt på byavägen. Den andra gången halvvägs uppe på berget, inne i skogen, på en skoterled.
Jag älskar dem mer än allt annat, och jag skulle inte ha det på något annat sätt.
...och de är inte lika varandra alls.
Den ena hunden gör utfall mot allt som rör sig, och är helt okontaktbar tills man har gått en bra bit därifrån.
Den andra hunden klarade idag att passera fyra personer utan mer än stirrande och gruffande på två av dem. Skällde på en hund som stormskällde tillbaka, hoppade och gjorde utfall, men bröt så fort jag tog ett steg för att gå därifrån.
Den ena hunden älskade jag, för jag provade att kalla in när det var som mest spännande grejer att lukta på, och så möttes vi ett par sekunder
Den andra älskade jag på grund av hopp, lek, spring och krälande, som tog initiativ om att gå, som bad om godis, som gick intill mig och sökte kontakt.
Den ena hunden vågar knappt ta godis ur handen.
Den andra hunden biter mig i fingrarna om jag inte påminner om att inte göra det.
Jag älskar båda "mina" hundar, och de är väldigt lika varandra, i sin grova byggnad, mörka päls och intelligenta ögon.
Jag älskar båda "mina" hundar, och de är inte lika varandra för fem öre.
Och det är okej.
Jag har grinat av överväldigande kärlek och glädje två gånger idag - en gång alldeles nära vårt hus, mitt på byavägen. Den andra gången halvvägs uppe på berget, inne i skogen, på en skoterled.
Jag älskar dem mer än allt annat, och jag skulle inte ha det på något annat sätt.