(Och nej, jag är fortfarande inte bra på att ta bilder.)
Ridlektion, och Beza! Liten storhäst, men bred som en ardenner - en spännande kombo.
Det här är en häst som är tung och stark, och som många rider fel, och i och med att han inte är särskilt dum heller så räknar han ju ut att folk kommer att rida honom fel, så då är han tvärsöver redan från början.
Idag hade jag dock en taktik, redan när jag steg in i ridhuset. Idag skulle vi köra grand prix-pauser.
Sagt och gjort, på min tretons ponny så satte vi iväg, och framridningen utfördes på förlängda hörlinjerna, med en del rakriktning, en del skänkelvikning. Vi körde på, bråkade som alltid om att han inte behöver svänga fem kilometer för tidigt, att diagonaler inte betyder Rejsa, och att skänkelvikningar inte betyder Rejsa. Men, så fort vi kom ut på spåret igen, så fick han helt långa tyglar i en kort, kort stund. Och tro på fasen, om det inte funkade!
Jag kunde inte släppa efter på tyglarna, i och med att vi är i ett packat ridhus med lite blandade hästar, och jag sitter på en ganska ranghög häst, så jag fick vika mig i midjan och "manuellt" släppa efter på tyglarna. Snyggt var det inte!
Men, ordentligt fin blev han.
På galopperna hade vi lite spännande tider - vi galopperar för det mesta på volt, och han hade hörapparaten på sig idag, för varje smackning var som ett kanonskott i hans öra, och tyckte att vi skulle fara iväg, precis som en kanonkula.
Höger varv är hans svåra varv, så naturligtvis skulle vi ju börja i det. Med galoppfattningar i skritt.
Så, jag samlar mig, börjar förbereda honom på att "nu händer det något" och-
Han far iväg. Travartrav tills jag är rädd att vi ska gå omkull. De andra galopperar, och jag försöker få tillbaka honom till trav, så att vi kan fatta igen.
Icket.
Gruppen bryter av, och vi ska göra det igen.
Nu så.
Jag förbereder ännu tydligare, är lite jobbig och överdrivet taggad, han tar första underbara galoppsprånget och-
Någon smackar bakom oss. Näsi - den gubben går inte! Han ställer sig och småskuttar på stället, och sedan skrittar vi innanför spåret och försöker lugna oss.
Vi byter varv.
Jamen, nu då.
Förberedelse. Lååång, tydlig.
Ger signalen, antydan till ett underbart galoppsprång och-
Han ska bara bralla först. Ett par sekunder full Giraffrusning, och sedan den mest underbara galoppen vi haft tillsammans. Jag hojtar beröm över hela ridhuset, och klappar länge.
Det är de små vinsterna.
Sedan är det ju en räserpojke i alla gångarter utom skritten, så när vi skulle avsluta med att ställa hästarna utåt, och forma dem runt ytterskänkeln.
Ja, men det betyder ju räser?
Tja, sa jag.
Spring så fort du bara vill - så länge du trampar över fint.
Jajamen, sa pojken, och så sprang han, fort som vinden, och så otroligt fin att jag ville grina.
Underbara Räser-Beza!
(Jag säger alltid det, att den här skulle jag kunna ta hem. Och visst så drömmer jag om att vara miljonär och eventuellt ha egen "ridskola", eller bara att rehabilitera och sälja vidare hästar. Idag såg jag potentialen i honom - och jag såg hur jag skulle lägga upp träningen för honom.
Vila i 6-18 månader, helt från ridning/körning, bara lösarbete och spring i stor hage med stor flock, sedan inkörning, bettlöst, och när det satt - omstart i ridningen bettlöst. För det här är en pojke som skulle bli så otroligt fin bettlös, så ni förstår inte. Nog för att alla är det, förhoppningsvis, men ni förstår vad jag menar.
Åh, vad roligt det skulle vara!)
Ridlektion, och Beza! Liten storhäst, men bred som en ardenner - en spännande kombo.
Det här är en häst som är tung och stark, och som många rider fel, och i och med att han inte är särskilt dum heller så räknar han ju ut att folk kommer att rida honom fel, så då är han tvärsöver redan från början.
Idag hade jag dock en taktik, redan när jag steg in i ridhuset. Idag skulle vi köra grand prix-pauser.
Sagt och gjort, på min tretons ponny så satte vi iväg, och framridningen utfördes på förlängda hörlinjerna, med en del rakriktning, en del skänkelvikning. Vi körde på, bråkade som alltid om att han inte behöver svänga fem kilometer för tidigt, att diagonaler inte betyder Rejsa, och att skänkelvikningar inte betyder Rejsa. Men, så fort vi kom ut på spåret igen, så fick han helt långa tyglar i en kort, kort stund. Och tro på fasen, om det inte funkade!
Jag kunde inte släppa efter på tyglarna, i och med att vi är i ett packat ridhus med lite blandade hästar, och jag sitter på en ganska ranghög häst, så jag fick vika mig i midjan och "manuellt" släppa efter på tyglarna. Snyggt var det inte!
Men, ordentligt fin blev han.
På galopperna hade vi lite spännande tider - vi galopperar för det mesta på volt, och han hade hörapparaten på sig idag, för varje smackning var som ett kanonskott i hans öra, och tyckte att vi skulle fara iväg, precis som en kanonkula.
Höger varv är hans svåra varv, så naturligtvis skulle vi ju börja i det. Med galoppfattningar i skritt.
Så, jag samlar mig, börjar förbereda honom på att "nu händer det något" och-
Han far iväg. Travartrav tills jag är rädd att vi ska gå omkull. De andra galopperar, och jag försöker få tillbaka honom till trav, så att vi kan fatta igen.
Icket.
Gruppen bryter av, och vi ska göra det igen.
Nu så.
Jag förbereder ännu tydligare, är lite jobbig och överdrivet taggad, han tar första underbara galoppsprånget och-
Någon smackar bakom oss. Näsi - den gubben går inte! Han ställer sig och småskuttar på stället, och sedan skrittar vi innanför spåret och försöker lugna oss.
Vi byter varv.
Jamen, nu då.
Förberedelse. Lååång, tydlig.
Ger signalen, antydan till ett underbart galoppsprång och-
Han ska bara bralla först. Ett par sekunder full Giraffrusning, och sedan den mest underbara galoppen vi haft tillsammans. Jag hojtar beröm över hela ridhuset, och klappar länge.
Det är de små vinsterna.
Sedan är det ju en räserpojke i alla gångarter utom skritten, så när vi skulle avsluta med att ställa hästarna utåt, och forma dem runt ytterskänkeln.
Ja, men det betyder ju räser?
Tja, sa jag.
Spring så fort du bara vill - så länge du trampar över fint.
Jajamen, sa pojken, och så sprang han, fort som vinden, och så otroligt fin att jag ville grina.
Underbara Räser-Beza!
(Jag säger alltid det, att den här skulle jag kunna ta hem. Och visst så drömmer jag om att vara miljonär och eventuellt ha egen "ridskola", eller bara att rehabilitera och sälja vidare hästar. Idag såg jag potentialen i honom - och jag såg hur jag skulle lägga upp träningen för honom.
Vila i 6-18 månader, helt från ridning/körning, bara lösarbete och spring i stor hage med stor flock, sedan inkörning, bettlöst, och när det satt - omstart i ridningen bettlöst. För det här är en pojke som skulle bli så otroligt fin bettlös, så ni förstår inte. Nog för att alla är det, förhoppningsvis, men ni förstår vad jag menar.
Åh, vad roligt det skulle vara!)