(Jag skulle kunna visa en teaser-bild från fotograferingen, men det skulle betyda att jag skulle behöva ställa mig upp och hämta kameran från väskan som ligger nedanför sängänden, och jag har precis tvättat mina gore tex-kängor, så, eh... nej.)
(Det här är jag just nu.)
Men! Jag hade Julia med mig ut till stallet på grund av tidigare nämnda kortdag. Och hon gick med på att fotografera! Whoo!
Så, vi har jättefina bilder, på grund av underbart väder och duktig fotograf, men en del av dem är i min kamera, och en del i hennes. (Om jag orkar, och hon orkar, kanske jag kan få hämta dem ikväll, annars hämtar jag dem när jag kommer tillbaka från min roadtrip med mamma, typ nästa torsdag? Nej, jag måste ju orka hämta dem ikväll! Det är ju jättelänge kvar annars!)
Vi lösjobbade idag igen. I höger så fick jag mana på en del, men han valde att gå på fyrkantsspåret efter halva vägen. I vänster varv gick han på en volt! Jag fick inte reglera den (jag försökte inte riktigt heller, jag kände bara efter) men det var en riktigt volt!
Sedan drog jag fram lite "bommar och bomstöd" (bommarna är tunna trädstammar, och bomstöden är oljedunkar med vatten i. Uppfinningsrikt!) och så jobbade vi lite med det. Tanken var att han skulle få gå själv, utan mig, men det gick inte. Då vägrade han. Han ställer sig så nära att han slår i bommarna med frambenen, och sedan sträckte han på halsen efter moroten som jag lockade med. Sötnos!
Till slut gav jag dock upp, och gick med honom (och satte upp "infångare" - det här är en häst som inte gillar valfrihet). Då gick det underbart - till och med när jag la upp bommarna som ett räcke! Dock travade han aldrig. Han kunde trava fram, och sedan två steg innan hindret så saktade han av. Men det är okej.
Men han gjorde det absolut underbaraste jag har sett.
Han är en extremt smart häst, men man tänker sällan på det, men det visar sig ibland.
Som idag.
Det var före jag gick med honom, så han var verkligen osäker på att gå över, så han funderade ett tag på vad han skulle göra. Så, hindret var ett kryss, gjord på två bommar. Han ställer sig nära, och så sträckte han sig efter moroten. Men icket. Han ville inte kliva över. Så då backar han lite, och gör en antydan till att gå runt, till vilket jag säger "nej" ("nein" i verkligheten, för jag kom ihåg Boktjuven och "Nein, Rudy!" - the feels, btw - så jag sa även det ett par gånger) och han accepterar.
Till slut inser han, att om man inte vill gå runt och inte över - då kan man gå genom!
Så, lite försiktigt lyfter han ena framhoven och... River ner en bom. Hittills ser det relativt oskyldigt ut. Han stannar och kollar på oss, kollar runt oskyldigt, gäspar, slickar sig om munnen, kollar på mig, kollar på Julia, kollar på mig, och... River ned nästa bom med framhoven. Och sedan var det ju bara att kliva över! Det var ju lugnt!
Jag och Julia skrattade så vi vek oss och grinade. Det finns bilder på Julias kamera från just när han står mitt i bommarna, men varken bild eller film från själva rivandet. Otroligt synd!
På slutet så satt jag och Julia på "bomstöden" och snackade skit en stund, och efter en stund så kom även Stor för att snacka. Det var en otroligt mysig kille! Men han var så mysigt att han inte riktigt visste vad han skulle göra för att visa det, så när han vanligtvis bara lägger huvudet mot ryggen/axeln för att "klia manken" så provade han på riktigt, och nöp (otroligt försiktigt och mjukt - det gjorde inte ont) mig på axeln.
Men, på slutet så undersökte jag en ny upptäckt på hans bringa, så då vilade han mulen mot min rygg, så att det blev en blöt fläck på skjortan efter hans avslappnads-dregel. Mys!
Så, vi har jättefina bilder, på grund av underbart väder och duktig fotograf, men en del av dem är i min kamera, och en del i hennes. (Om jag orkar, och hon orkar, kanske jag kan få hämta dem ikväll, annars hämtar jag dem när jag kommer tillbaka från min roadtrip med mamma, typ nästa torsdag? Nej, jag måste ju orka hämta dem ikväll! Det är ju jättelänge kvar annars!)
Vi lösjobbade idag igen. I höger så fick jag mana på en del, men han valde att gå på fyrkantsspåret efter halva vägen. I vänster varv gick han på en volt! Jag fick inte reglera den (jag försökte inte riktigt heller, jag kände bara efter) men det var en riktigt volt!
Sedan drog jag fram lite "bommar och bomstöd" (bommarna är tunna trädstammar, och bomstöden är oljedunkar med vatten i. Uppfinningsrikt!) och så jobbade vi lite med det. Tanken var att han skulle få gå själv, utan mig, men det gick inte. Då vägrade han. Han ställer sig så nära att han slår i bommarna med frambenen, och sedan sträckte han på halsen efter moroten som jag lockade med. Sötnos!
Till slut gav jag dock upp, och gick med honom (och satte upp "infångare" - det här är en häst som inte gillar valfrihet). Då gick det underbart - till och med när jag la upp bommarna som ett räcke! Dock travade han aldrig. Han kunde trava fram, och sedan två steg innan hindret så saktade han av. Men det är okej.
Men han gjorde det absolut underbaraste jag har sett.
Han är en extremt smart häst, men man tänker sällan på det, men det visar sig ibland.
Som idag.
Det var före jag gick med honom, så han var verkligen osäker på att gå över, så han funderade ett tag på vad han skulle göra. Så, hindret var ett kryss, gjord på två bommar. Han ställer sig nära, och så sträckte han sig efter moroten. Men icket. Han ville inte kliva över. Så då backar han lite, och gör en antydan till att gå runt, till vilket jag säger "nej" ("nein" i verkligheten, för jag kom ihåg Boktjuven och "Nein, Rudy!" - the feels, btw - så jag sa även det ett par gånger) och han accepterar.
Till slut inser han, att om man inte vill gå runt och inte över - då kan man gå genom!
Så, lite försiktigt lyfter han ena framhoven och... River ner en bom. Hittills ser det relativt oskyldigt ut. Han stannar och kollar på oss, kollar runt oskyldigt, gäspar, slickar sig om munnen, kollar på mig, kollar på Julia, kollar på mig, och... River ned nästa bom med framhoven. Och sedan var det ju bara att kliva över! Det var ju lugnt!
Jag och Julia skrattade så vi vek oss och grinade. Det finns bilder på Julias kamera från just när han står mitt i bommarna, men varken bild eller film från själva rivandet. Otroligt synd!
På slutet så satt jag och Julia på "bomstöden" och snackade skit en stund, och efter en stund så kom även Stor för att snacka. Det var en otroligt mysig kille! Men han var så mysigt att han inte riktigt visste vad han skulle göra för att visa det, så när han vanligtvis bara lägger huvudet mot ryggen/axeln för att "klia manken" så provade han på riktigt, och nöp (otroligt försiktigt och mjukt - det gjorde inte ont) mig på axeln.
Men, på slutet så undersökte jag en ny upptäckt på hans bringa, så då vilade han mulen mot min rygg, så att det blev en blöt fläck på skjortan efter hans avslappnads-dregel. Mys!